Det finns något med trägolv som aldrig riktigt går ur tiden. Kanske är det den där varma känslan när man går barfota över ett golv som levt länge. Eller hur ljuset faller olika beroende på tid på dagen. För mig var det självklart att välja trägolv när vi renoverade vårt hem. Det ger hela huset en grundton av lugn och harmoni.
Vi hade funderat på klinker först. Eller kanske ett modernt betonggolv. Men ju mer jag bläddrade i inredningsmagasin och gick runt i butiker, desto mer lutade det åt trä. Det är något med ådringen, nyanserna och variationen. Ett trägolv känns äkta. Levande.
Golvet som sätter tonen
Det jag gillar mest med trägolv är att de fungerar som en bas. Oavsett om man vill ha en modern stil, något mer lantligt eller en mix av allt – trä passar in. Vi valde ett golv i vitlaserad ek. Lagom ljust, men ändå med synlig struktur.
Det spelar ingen roll om vi byter ut soffan eller hänger upp nya gardiner. Golvet håller stilen. Det skapar en grund som rummet kan växa med.
Och ljudet! Jag vet att många pratar om akustik och dämpning, men jag gillar faktiskt det dova, naturliga ljudet av steg på trä. Det är något tryggt med det.
Vi valde att lägga golvet i hela undervåningen. Samma nyans i hall, kök och vardagsrum. Det gjorde att allt kändes större. Mer sammanhängande.
Praktiskt och vackert – det bästa av två världar
Många tror att trägolv är känsliga. Och visst, det kräver lite omtanke. Men det är inte så komplicerat som vissa får det att låta. Vi torkar upp direkt om något spills, och använder möbeltassar. Det räcker långt.
Det fina är att golvet blir vackrare med tiden. Varje liten repa, varje märke – det berättar en historia. Jag gillar att se spåren av livet. Det ger rummen personlighet.
När vi kommer hem från en resa eller bara efter en lång dag på jobbet så är det första jag gör att ta av mig skorna. Att känna träet under fötterna. Det är hemma för mig.
Trägolv är inte bara ett material. Det är en känsla. Och jag ångrar inte vårt val en enda dag.